Limsjöns historik och karta

Karta över Limsjön

© Lars Nilsson

© Staffan Müller

 

Karl-Erik Forslund skriver i sin bok "Med Dalälven från källorna till havet": "Limsjön är om sommaren nästan igenvuxen och torr, man har dikat nedanför ..... så har de fått sitt straff för att de av snikenhet våldfört sig på naturen!"

Limsjön i Vinterskrud 20081229 © Petrus Tegner


Limsjöns restaurering - historik

Leksands Ffågelklubb bildades 1977 med Karl-Erik Forslunds text som utgångsläge. Vårt främsta mål blev därför att arbeta för Limsjöns restaurering.

1979 startade fågelklubben restaureringen av Limsjön. Med ett bidrag på 35 000 kr från kommunen gjordes en provyta, ett mindre område där rotfilten på ca 50 cm avlägsnades.

1985 gick dåvarande tekniska kontoret till Vattendomstolen med ett förslag att få dämma sjön. Tillstånd att höja vatten nivån 13 cm över Siljans dämningsgräns, samt att genomföra muddrings- och grävningsarbete gavs.

1989 anlitades Naturvårdsverket som kom hit med markfräsmaskiner från Hornborgarsjön. Ca 25 ha av Limsjöns yta djupfrästes (ca 40cm). En lokal grävmaskinfirma utförde vissa efterjusteringar och skapade 300m revlar för fågelhäckning mitt i södra delen av Limsjön. Kommunen finansierade denna delen av projektet

© Kalle Bergström

 

 

1990 byggdes Limsjödammen. Kommunen bekostade arbetet till 60%, övriga medel via lokala sponsorer.
Därefter har diverse fräsningsarbeten, grävningar och andra restaureringsåtgärder utförts med medel från främst Leksands fågelklubb och privata personer. Under senare år har också smärre vattenspeglar tillskapats i den s.k. Hjorthagen. Vattenspeglarna har finansierats av Leksands fågelklubb och lokala maskinentreprenörer.

Limsjöns restaurering har avslutats med ett omfattande grävningsarbete i norra delen av sjön. Ca 3,5 ha av starrmaden har grävts ur så att en vattenspegel som är 50cm djup har tillskapats. Hela arbetskostnaden på 600 000 kr har bekostats av Naturvårdsverket. Syftet med åtgärden är att återskapa utrymme för sjöfågellivet även i de förbuskade och igenslammade maderna i norra delen av Limsjön.

För att ytterligare stärka Limsjön som fågel- och floralokal har kommunen satsat på att restaurera strandängarna runt sjön. En omfattande stängsling av strandbeten har utförts under 1990-talet. Arbetena har backats upp av medel från Länsstyrelsen, Världsnaturfonden WWF, kommunala s.k. NOLA-pengar samt Hemköp. Ett antal livdjur av typ Highland cattle har köpts in av Miljökontoret. Dessa är betalda av Leksands Sparbank, Leksands fågelklubb samt Länsstyrelsen.

 

Det naturvetenskapliga resultatet

Limsjön har efter ovan nämnda åtgärder begåvats med ett fågelliv som är över all förväntan. Över 200 arter kan numera under året observeras vid sjön och ett stort antal sjöfågelarter har för första gången lockats till våtmarkerna. Nya fågelarter lockas och upptäcks varje år vid sjön.

Nya växter får möjlighet att etablera sig tack vare att strandängarna betas. Antalet ängsnycklarna vid södra delen ökar för varje år.
En vandring runt Limsjön är en vandring med ständigt nya upptäckter bland fåglar och flora.

 

De sociala arrangemangen

Limsjön har ett mycket stort pedagogiskt värde. Här är det lätt att åskådliggöra praktiska naturvårdsinsatser. Limsjön ligger mycket bra till som grönområde, i direkt anslutning till tätorten.

För att göra sjön mer lättillgänglig har 4 st. fågeltorn och ett gömsle byggts. En vandringsled på nästan 7 km med kompletterande informationstavlor har tillskapats med EU- pengar till en kostand på ca: 1,2 miljoner kronor.

Vandringsleden är till stora delar även handikapp anpassad, likaså är fågeltornet i den södra delen av sjön intill Norsbro handikappanpassat.

 

Ett centrum för naturstudier

Leksands fågelklubb har samlat in byggnadsmaterial för i runda tal 100 000 kr som använts för att inreda vindsvåningen till huvudbyggnaden. Här finns nu ett mycket tilltalande samlingsrum som för närvarande används som fågelklubbens föreningslokal. Lokalen skall även användas till kommunala möten och vara samlingsplats för skolklasser, studieförbund och andra naturvårds föreningar inom kommunen.

 

Kulturhistoria

Limsjöområdet är länets äldsta nu kända bosättning för de stenåldersmänniskor som invaderade landskapet efter inlandsisen tillbakagång.

De ängslador och rester av gamla "kyrkvägar", som finns kvar runt Limsjön, har restaurerats.

 

Forskning

Leksands miljö- och hälsoskyddsnämnd har sedan 1992 deltagit i ett internationellt forskningsprojekt som syftar till att kartlägga den europeiska sjöfågelfaunans flyttvägar och nyttjande av våtmarksområden.

Ringmärkning av fåglar pågår varje år genom fågelklubbens försorg i det s.k. ACRO-projektet. Detta har medfört att Limsjön också har hamnat på den internationella kartan.

Naturvårdverket och Världsnaturfonden har dessutom utsett bl.a. Limsjön som Sveriges "goda exempel" avseende restaurering av mindre våtmarker.

Utbytet med andra fältstationer och fågelsjöar är också mycket viktiga för Limsjöns status. Från vårt håll tar vi del i erfarenheter från bl.a. Hornborgarsjön, Kvismaren e.t.c.

 

Den utåtriktade verksamheten

Genom Limsjöns restaurering har vi fått ett gott exempel på återställande av värdefulla våtmarker.
Den årliga besöksfrekvensen ligger på ca. 20 000 personer.

I TV, radio och tidningar sprider vi budskapet om Limsjön, som numera är riksbekant.
Detta kommer på sikt att inte bara gagna fågellivet utan även kommunen som turistort och attraktiv boendemiljö. Därför är det väsäntligt att vi fullföljer planerna med projekt Limsjön.

 

Framtida skydd, skötsel och underhåll

Nu när Limsjöns restaureringsarbeten slutförts bör området skyddas. Miljökontoret jobbar som bäst med att inrätta Limsjön som ett Natura 2000-område.
I detta arbete ingår även att upprätta en skötselplan för att själva sjön och området runt skall kunna fortsätta hållas i toppskick och bibehålla sin status som ett lyckat naturvårdsprojekt och ytterst ett ansikte utåt för Leksand.
I detta arbete har Leksands fågelklubb en stort ansvar att förvalta.